nordensfoto

... sägs det ju. (Nej jag är inte gravid haha)
Nu har jag väntat så himla länge på arbetsförmedlingen. Väldigt frustrerande...
När jag blev intervjuad av konsulten sa han att det också tog några veckor från att man beställde sin f-skattsedel tills man fick den och kunde dra igång. Så han trodde inte jag skulle hinna innan 1 april. Seegt.
På måndag har det gått två veckor sen jag blev intervjuad och då ungefär sa dom att jag skulle få besked. Hoppas hoppas...
Idag har jag jobbat i redigeringen med bilderna från Tryggis. Hälften är färdiga nu och sen ska jag tillbaka nästa vecka för att fota dom resterande barnen som inte varit där under lovveckan.
Nästa vecka har jag även bokat in en fotografering med en 91-årig modell. Det ska bli superkul. Det är inte så vanligt att man tar portättbilder på äldre människor utan det brukar mest vara barn samt i samband med pass och körkort.
Jag sökte ju efter en modell på 70+ så en 91åring känns väldigt bra!

Idag har jag börjat fota barnen på fritidset Tryggis. Ska dit flera gånger den här veckan för att få med alla barnen på individuella kort som ska sitta i deras lokal. Några av barnen var otroligt blyga medan Alva här nedan var superbekväm och naturlig framför kameran. Men hon är nog lite mer van vid att jag kör upp en kamera i hennes ansikte eftersom jag är hennes moster. Har redigerat en bild och sen ska jag vänta på att se vad min chef i det här jobbet säger... Men jag tror vi var väldigt överens om vilken typ av bild vi ville ha.

Tills företaget är igång är måndag familjedag i vår familj. D är ledig eftersom han jobbar helg och E är inte på dagis.
Idag har jag, E och två vänner gått loss i bakning och gjort fem olika sorters cupcakes. Något vi aldrig gjort förut, men jag ville prova lite med tanke på en födelsedag som kommer inom inte allt för lång tid.
OJ vad många det blev och oj så gott. Blev sjukt många över så jag tror jag ska överraska nån imorrn...







Ursäkta om jag läskade er nu men blir det kris är det bara att komma och hämta några... =)

Kunde inte motstå att fånga den här bilden. Har haft den  huvudet ett tag men ville föreviga den eftersom man så lätt glömmer. Jag tror det är fler än jag som längtar till sommaren, den insnöade bussen till exempel!




Fika på alltanen känns lite långt borta just nu...

Som fotograf är det bra om man har öga för detaljer.
Jag älskar att inreda och pyssla och komma på nya bättre ideér för saker hemma.  Inredning över lag.
Jag kan klura en vecka på hur jag ska göra städskrubben mindre ångestframkallande... och försöka bolla tankarna med min man som inte fattar nåt. Ha, tur att man är olika ja.
Om jag hade mer pengar och ett eget hus skulle jag gå loss men tillsvidare håller jag mig till rea-lappar och tradera för att göra vissa fynd som passar in i min tanke.

När vi var på besök hos lilla Lillian som är en månad gammal hade hon ett superfint skötbordshörn hemma hos sig. Hennes mamma är fantastiskt duktig på att få till en enhetskänsla i hemmet som jag med skulle vilja ha och inte bara ett hopplock av diverse saker och möbler...
Titta vad fint:

Jag minns inte riktigt vad jag ville bli när jag var liten. Antagligen varierade det kraftigt. Och ofta var det nog bara samma som min syster som är närmast mig i ålder...
Att bli fotograf hade jag inte en tanke på. Jag tyckte faktiskt att min farfar var lite väl nördig med sin kamera, och han ville alltid ha mina negativ så han kunde gå ner i mörkrummet och skapa egna svartvita kopior. Inte kunde jag väl ana att jag också skulle bli en foto-nörd... =)

Ett tag när jag var liten hade jag tankar om att bli hemmafru. Det var dock antagligen för att jag såg mamma som en hemmafru och det kändes naturligt på det sättet. Idag fnissar jag lite åt den tanken på ett sätt för jag är verkligen ingen klassisk hemmafru. Laga mat och annat hushållsarbete kommer långt ner på min lista över vad jag tycker om att göra... Tur att min man lagar så bra mat!
Nu står maten på bordet!

Idag är en betydligt lugnare dag. Jag har varit på kommunen och pratat med min kontakt och styrt upp några lösa trådar. Jag lämnade även bilderna från veckan och jag fick väldigt bra kritik och är nöjd med arbetet. Hoppas det blir mer sånna uppdrag snart för det är kul att åka runt och fota på lite olika ställen. Framöver skulle det bli fotning på förskolor, skolor, fotbollscuper och simskola... mycket barn alltså. Ska se om jag får fota lite på E s dagis för att värma upp. Svårt att fota barn som hela tiden rör sig plus under restriktion att det inte får synas allt för tydligt vem det är. Det får bli att öva!

Nu har det kommit ännu mer snö... Jag är riktigt trött på vintern faktiskt och drömmer mig bort till varmare ställen. Tittar på sommarbilder och blir åtmindstonde lite varmare inuti.
Avslutar med ännu en bröllopsbild. Bröllop är alltid helt fantastiska och när bruden är så lättfotograferar som Maria här, att hon blir bra på varje kort, då är det en fröjd att komma hem efter en lång dag och ladda över 700 bilder i datorn.

Idag har jag fått mycket gjort. Redigering av massa bilder plus att jag har gjort backups på förra årets alla bilder. Riktigt tråkigt tidskrävande jobb... men nu har jag alla bilder på tre olika ställen så det borde vara lugnt!
I och med det har jag också varit i arkivet och rotat och hittat gamla godbitar. Det är kul att upptäcka bilder man glömt att man tagit eller ännu bättre - hitta nya favoriter.
När man fotar barn blandas dom bra lite mer "vanliga" bilderna med lite mer kaosartade. Dom har svårt att sitta still och fokuser, men jag brukar låta kameran smattra en del då med. Följande bilder är tre kaoskort som jag av nån anledning älskar. Det blev dock lite vanliga hederliga fina kort den gången med... =)






Hoppas dom nu susar sött i sina sängar där hemma. Nu är det dock helt klart dags att lägga ner datorn för idag.
Pussokram!

I dagens kaffepaus gick jag igenom mitt arkiv lite snabbt eftersom jag var tvungen att lägga över bilder från datorn till den bärbara hårddisken. Då hittade jag den här bilden... Jag fick i uppgift i skolan att ta en gruppbild utan några mer instruktioner. Det resulterade i den här lite udda bilden som på olika tekniska bitar är helt fel men ändå tillräckligt rolig för att ni ska få se:


Tack för hjälpen Martin, Mattias, Daniel, Daniel & Simon.

Konstigt att veckorna kan gå så fort även om man inte alltid har mycket att göra. Redan torsdag.
Idag är dock en helt fullspäckad dag. Jag sitter i redigeringen med bilderna från igår och kommer nog inte ens hinna med alla innan det är dags för dagishämtning. Imorgon ska jag träffa min "kommun-kille" och leverera bilderna, så jag får nog jobba efter att det blivit lugnt här hemma ikväll igen. Men OJ vad det är roligt att ha mycket att göra när det är i den här kategorin!
Dags att dra sig tillbaka in i redigeringens dunkla värld! Hejsvejs.

Idag har jag fotat äldre människor i kommunen. Trevlig fotografering där jag vandrat runt på olika boenden.
Vid en sån fotograferingen får jag inte fota ansikten utan det ska vara mer anonyma bilder, men ändå varma bilder.
Jag har inte hunnit med att redigera så många bilder än så det blir morgondagen jobb. Men det är alltid bra att veta att det finns nåt att göra imorgon med!
Smakprov:

Jag är på jakt efter en modell och tänkte slänga ut det här i fall nån har en bra kontakt som passar in.
Jag vill ta fina porträtt på en man eller kvinna på 70+. Du kanske vill föreviga din farmor eller mormor tillsammans med dig själv tex? Eller vill föreviga dina morföräldrar tillsammans?
Alla förslag på villiga modeller mottages varmt! Fotograferingen är självklart gratis eftersom det är på mitt initiativ. Hör av dig till mig på camilla@nordensfoto.se

Jag är väldigt svag för svartvita bilder... men alla bilder funkar ju inte att göra i sv/v medans andra blir helt fantastiska.
Den här bilden tog jag i helgen. Egentligen är det helt misslyckad för den funkar inte till syftet med fotograferingen. Men både jag och frun i huset fastnade för den ändå. Så det blev inte misslyckat... bara annorlunda mot själva tanken.

Idag har jag blivit grillad av arbetsförmedlingens inhyrda konsult. Affärsplanen har gåtts igenom i detalj liksom vår privata ekonomi och annat som dom tycker spelar in på hur det skulle gå för mig/oss att starta upp företaget.
När jag började sikta på starta-eget-bidraget trodde jag aldrig det skulle krävas så mycket och vara så påfrestande. Och det är så många saker som spelar in...

Saker som jag påverka är tex hur mycket pengar min man tjänar. Och där ligger vi ju lite pyrt till faktiskt eftersom min man inte valt att göra karriär trots att han är civilekonom utan jobbar med ungdomar eftersom det är det han älskar. Annat som spelar in är hur mycket konkurrans det finns och hur stor marknaden är på det stora hela. Om det finns en realistisk chans för mig att leva på mitt företag. Sen tänker dom också på saker som erfarenhet av branchen där jag hävdar att eftersom Nordens Foto växt fram under några år så har jag viss erfarenhet om än lite.

Jag får nu vänta ytterligare några veckor på ett svar... och om det vill sig illa kan jag få avslag eller så måste jag komplettera min affärsplan på något sätt. Men det kändes ändå bra idag, jag gjorde mitt bästa och det var bra och avslappnad stämning.

Det är så mycket som tillkommer det här med att starta eget ... Det är liksom inte bara att skaffa F-skattsedel och köra. Mycket som ska fixas, många frågor få svar, många kontakter knytas, mycket småfix, lite ångest. Mitt i allt kan jag ibland känna lite panik. Som att jag tagit på mig alldeles för stora skor. Som när min dotter försöker gå omkring i mina stövlar även fast dom når henne upp till rumpan. Som när jag själv tog på mig mammas skor och vigselring och förundrades över hur stora dom var och undrade om jag nånsin skulle bli så stor som hon.
Men paniken lägger sig oftast direkt igen. Jag vet ju att foto är det jag älskar att göra och jag vet att jag måste försöka på riktigt annars kommer jag vakna 70 år gammal och undra vad som hade hänt om jag satsat på min dröm.


Idag gick jag i mammas skor igen. Dom var dock inte för stora den här gången utan satt helt perfekt och dom värmde mig på flera olika sätt. Jag låtsades att hon var med även om jag vet att hon har roligare saker för sig än att sitta med på mina affärsmöten. Hon badar nog faktiskt och sparkar med benen i vattnet. Jag har en bild i mitt huvud på hur det ser ut. Jag önskar jag kunde fota det så ni fick se.
Kram C.

Kom till ro lilla älskling
finn ro och hör min röst
Kom och lägg dig ner
på mammas varma bröst
Min kärlek är stor
men Guds kärlek är störst
och jag sjunger god natt god natt
Jag sjunger god natt



Kom till ro lilla älskling
finn ro och hör min röst
Kom och lägg dig ner
på mammas varma bröst
Jag älskar dig så
men Guds kärlek är störst
och jag sjunger god natt god natt
Jag sjunger god natt

Alla hjärtans dag!
Då måste man ju göra något speciellt såklart.
Jag ger halva priset på en fotografering om det gäller bebisfotografering eller kärleksfotografering (gravid, par plus syskon möjligtvis)
Först till kvarn att anmäla sig får halva priset! Anmälan görs till info@nordensfoto.se. Erbjudandet gäller till sista april.

Bild till tidning åt familjen Frelin, Stockholm.

I helgen har jag fått till en familjefotografering. En väldigt fotogenisk familj som alltid blir bra på bild och alltså är superkul att fota. Uppdraget var egentligen att fota alla fyra i familjen men jag fotade även lite på måfå... när jag ändå var igång. Och äldsta barnet spexade framför kameran och jag fick många bra bilder. Här är två exempel:





Jag har snabbredigerat dom bilderna jag tyckte blev bäst/roligast. Redigeringen av dom andra lite mer seriösa bilderna blir i veckan. Mer bilder kommer eventuellt då.

Idag blir ännu ett snabbt inlägg då klockan redan är mycket. Men för er som jag ser följer med på resan och hejar på vill jag bara snabbt uppdatera.
Dagen har varit bra. Mötet på Almi kändes bra men också lite svårt ibland då dom ställde alla tänkbara frågor för att utmana våra tankar och planer med Nordens Foto. Nu har jag officiellt lämnat in en låneansäkan och kommer sen få komma tillbaka för att prata specifikt om möjligheten till ett lån. Idag kändes som en uppvärmning på sätt och vis men det var ändå bra. Otroligt bra att nåt sånt som Almi Företagspartner finns!
Idag har jag även kunnat boka in möte med den konsult som ska granska och bedömma min affärsplan. Det blir redan på måndag! Härligt, härligt. Spännande, skrämmande.
Men innan det ska det ju bli helg! Imorgon åker jag och D ensamma till Stockholm för att hälsa på nära vänner. Vi åker barnlösa och jag har redan separationsångest... men jag vet att E kommer ha superkul! Hon kommer nog snarare bli besviken när vi kommer hem =).
Vi hörs igen nästa vecka!

Imorgon gäller det. Jag ska träffa Almi företagspartner. Det är dom jag vill låna pengar av efter råd från kloka människor.När det inte handlar om en jättesumma är det lättare att gå till Almi än en vanlig bank tydligen.
Jag har ingen aning om hur ett sånt här möte går till och därför är jag lite nervös. D ska följa med eftersom det är han som förstår budgetarna vi gjort.
Det ska nog gå bra, dom verkar väldigt trevliga iaf och det är ju alltid skönt!
Tänk gärna lite extra på Nordens Foto imorrn!

Nattinatti.

Halva året 2004 var jag och D i Australien. D hade varit där två gånger innan och han älskar Australien.
Det är verkligen ett fantastiskt land absolut! Jag har många härliga minnen och saknar framför allt några personer som jag knöt an till.
D vill alltid tillbaka. När vi fick barn trodde vi nog att vi inte skulle ha möjlighet, råd eller ork att åka på tio, femton år men då dök den fantastiska möjligheten upp: En vän ville bjuda David på en resa till just Australien. Vi trodde först att han bara skämta men när vi insåg att det var seriöst blev vi helt paffa. Jag bestämde mig väldigt snabbt för att det fick vara värt för mig och E att kämpa oss igenom veckorna utan D. Det var helt enkelt ett erbjudande vi inte kunde tacka nej till.
Här kommer därför en tillbakablick till Australien:







(De sista två bilderna är från min mans album annars är bilderna tagna av mig)

Nu har det gått två veckor sen jag lämnade in min affärsplan och jag har fortfarande inte hört någonting. Kom igen nu då! Det måste börja röra på sig...
I helgen hittade jag en stringhylla som passade på min tänka vägg. Jag velade länge om jag verkligen kunde lägga dom pengarna på en (okej erkänner - onödig) möbel i det här läget. D sa att jag fick göra som jag ville men det slutade med att jag gick därifrån tomhänt. Det blir helt enkelt för mycket pengar.
Idag har jag klappat mig själv på axeln över det beslutet då det visade sig att vi kommer behöva lägga pengar på bilen...

Vi har alltid varit vana att leva snålt eftersom jag inte jobbat så mycket. Vi har alltid prioriterat, sparat (ibland), lånat (ibland), suckat (bara jag), längtat... Beslutet att starta egen firma kommer ju till att börja med inte göra att våran ekonomi blomstrar direkt. Men samtidigt har vi inte så mycket att förlora heller och det gäller ju att se det positivt.
I dagarna har vi fått en stor höjning på en av våra största avgifter. Egentligen skulle det handla om max 0,9% höjning på den normala avgiften men på räkningen vi fick hade det istället höjts med över 7%. Rätt så stor skillnad och inte speciellt rättvist när vi räknade på det. Vi ska se om det går att ordna men det borde det ju göra tycker man.

Dagen har annars vikts åt att plugga på olika tekniska bitar som RAW. Jag håller även på att pula med min prislista och olika marknadsföringsplaner. Men mest av allt väntar jag med spänning på arbetsförmedlingen. Kom igen nu då!

Avslutar dagen med bilder från bröllop på Bjärka-Säby. Underbart fint! Tänk att jag har bott där ett helt år.

Liselotte & Ulf 25 oktober 2008.

"Varje ålder har sina glädjeämnen".  

" Det bästa mor har sätter hon på bordet "

Jag har haft lite svårt att bestämma hur jag ska följa upp det senaste inlägget. Tanken med den här bloggen är ju egentligen inte att visa mig eller min familj privat utan att visa Nordens Fotos resa från dröm till (förhoppningsvis) verklighet.
Jag har bestämt mig för att bara kasta mig in i vardagen igen tills dess att nästa eventuella behov att få ut mina känslor kommer... och då får vi se vad som händer.


Man lär sig ju nåt varje dag sägs det. Idag har jag lärt mig att man måste vara hård, tydlig och rak som egenföretagare. Det har redan börjat ringa personer som vill sälja marknadsföringsplatser på något sätt. Jag försöker alltid vara trevlig och hjärtlig även när jag vet att jag inte kommer nappa på deras erbjudande. Men vissa ger ju inte upp så lätt. Jag måste även lära mig att inte tacka ja till något för snabbt utan utforska alternativen  och mitt behov i lugn och ro.
Den här veckan består annars av träff med min jobbcoach, träff med Almi företagspartner och sen ska jag fördjupa mina kunskaper i vissa ämnen som RAW till att börja med. Jag försöker plugga på på saker så mycket jag kan för så smånigom räknar jag med att inte ha tid till det när allt drar igång på riktigt.

Tjilivippen.

Vissa dagar är bättre än andra. En del dagar är saknaden och tomheten stor, svart och gapande.
Ibland undrar jag om ingen ser att vi blöder? Våra sår är fortfarande öppna och frågeteckena fortfarande lika stora.
När man möter döden ställs man inför många frågor. Barnsliga frågor kan tyckas för den som inte är i samma situation. HUR kan hon bara vara borta? För alltid?!
På mammas begravning tog jag mig i kragen och vågade prata lite offentligt. Det sägs ju att man inte väljer sina föräldrar. Eller sina barn för den delen. Men min mamma valde att vara min mamma. Det var inget jobb som vissa lite ovist säger. 15 månader var jag när hon första gången tog mig i sin famn och 27 år när jag såg hennes liv går ur henne där i sjukhussängen. Fortfarande ofattbart. Fortfarande skrikande tårfylld ångest när jag försöker ta in vetskapen som kanske borde ha landat redan.
Livet handlar om många val. Min mamma valde att vara min mamma. Sista riktiga samtalet vi hade handlade om just det.
Jag är inte så bra att uttrycka mig i tal men skrivandes brukar det gå bra. Men den här saknaden och tomheten är fortfarande för färsk för att jag ska kunna formulera mig.

Vissa dagar är svåra. Väldigt svåra. Jag har ingen ork att förklara för jag vet att man inte kan förstå vidden av en sorg förräns man är i en.
Livet handlar om många val. Trots att jag inte förstår eller på något sätt tycker att det är rättvist så är livet nu annorlunda. Jag är skakad, sargad, sårad, arg och har alla andra känslor i mig på samma gång.
Jag måste dock välja hur jag ska ta mig vidare. En så länge har jag inte kommit så långt alls men jag väljer att inte vara bitter. Bitterheten äter bara upp dig och sprider sig och därför väljer jag att inte fastna i bitterhet.

Mamma min mamma (Nicke o Nilla sång jag o D spelade in till begravningen. Så talande text.)
Mamma min mamma hör mig nu, när jag blir stor så vill jag bli som du
Med blommor som du samlar, och bär om sommaren
Som blåser när jag ramlar, min allra bästa vän
Mamma min mamma hör mig nu, när jag blir stor så vill jag bli som du
Och kunna alla saker du försöker lära mig
Och får jag välja en sak då vill jag precis som dig

Mamma min mamma bästa vän, om det är sant att man föds igen
Då vill jag bli en blomma och att du plockar mig
Och sätter mig i håret så att jag kan krama dig
Mamma min mamma vem är gud? vem gör så att solen lyser gul?
Vem tänder månens lampa? vem talar om att den ska ner?
och om du orkar svara så ska jag inte fråga mer

Du låter lampan lysa på mitt rum när det är kväll
Och jag får somna på din arm en stund, du är så snäll

Mamma min mamma hör mig nu, när jag blir stor så vill jag bli som du
Och kunna alla saker som du försöker lära mig
Och får jag välja en sak då vill jag bli precis som dig
Ja får jag välja en sak, då vill jag bli precis som dig

Våren 2002 hade jag förmånen att spendera tre-fyra veckor i Afrika för första gången. Då var jag tillsammans med cirka 20 personer i Etiopien. Jag älskade Afrika från första stund.
I maj 2004 spenderade jag och min man plus ett litet team cirka sex veckor i sydafrika. Vi var alla helt överväldigade av landet och människorna. När vi lämnade sydafrika den gången hoppades vi att det inte var sista gången vi hade något med sydafrika att göra. Jag drömmer fortfarande om att åka tillbaka dit eller på något annat sätt jobba för sydafrika.
Av alla länder jag varit i (16stycken vet jag exakt eftersom vi har en tävling i min mans familj. Jag är dock inte i närheten av toppstriden där dom ligger på cirka 25) är sydafrika det land jag vill tillbaka till. Överlag brukar jag hellre vilja åka till nya platser för att se nya saker, miljöer och människor men sydafrika skulle jag ha lätt att packa väskan för igen.
Hoppas hoppas.

Här kommer en liten bildsamling från Afrika. Bilderna är inskannade och inte av superbra kvalité men ändå...
TIA - This is Africa!

Det råder många olika meningar eller missuppfattningar om vad som gäller för en bild. Vem äger bilden? Har fotografen ensamrätt eller får en kund som är med på bilden göra vad man vill med bilden? Får jag ta bilder jag hittar på nätet?
För min del tycker jag att många säger olika så jag har pluggat på vad som verkligen gäller. Något som är bra att veta både för fotografer, kunder och privatpersoner.
* Fotografen har ensamrätt på bilderna. Det innebär tex att endast fotografen får sprida, göra kopior av, förstora mm. Det innebär i sin tur att alla som vill använda bilden måste ha tillstånd från fotografen. Det gäller även om bilden är tagen på dig, det är fortfarande bara fotografen som äger bilden.
Som huvudregel kan man säga att när en bild ska användas till något mer än endast privat syfte behövs fotografens godkännande. Alltid.
I dagens it-värld är det såklart svårt för oss fotografer att hålla koll på vart våra bilder är och se till så att dom inte "misshandlas".  Det jag tänker mest på är att jag vill att mina bilder ska se ut så som jag bestämt. Jag arbetar både med kameran och datorn tills slutresultatet uppnås. Då vill jag såklart inte att nån annan fortsätter för att göra en egen tolkning. Då får man skapa en bild själv från början till slut som man kan använda hur man vill.
Det var en allvarlig ton så här på fredagkvällen. Men det är så många som skapar sina egna regler...

Imorgon är det dags för loppis igen i jakt på en stringhylla. Jag har hittat vad som verkar vara en helt perfekt loppis i Linköping som säljer 50&60-tals möbler. Dom har bara öppet en dag var tredje/fjärde vecka och det visade sig vara imorrn så vi ska åka ett litet gäng. Hoppas på tur!

Senaste två veckorna har det ringt flera stycken och frågat om jag är Camilla på Nordens Foto. Det verkar ha spridit sig rätt bra för det är olika reklammänniskor som ringt bland annat. Folk som jag inte tagit kontakt med själv. Roligt och spännande. Även om jag såklart bara kan säga till dom att återkomma... i väntan på arbetsförmedlingen.

Avslutar dagen med en av mina barnfavoritbilder.


Hoppas ni får en bra helg, Kram C.

Nu är det en vecka sedan affärsplanen blev inlämnad. Ja, jag räknar och håller koll på dagarna!
Dagarna går lite långsamt framåt nu. Men jag håller på att styra upp olika detaljer för fotojobbet
med kommunen. Jag har även blivit kontaktad av ett skolfotoföretag som jag sökte jobb hos i höstas
men då hade dom inget behov av nya anställda.
Det är lite frustrerande att inte kunna göra så mycket i väntan på arbetsförmedlingen... Man får nämligen
inte starta innan deras beslut då har man diskvalitiserat sig för bidraget.

Dagen har även spenderats med mera framkallning och fotning av vinterbilder. Det har blivit oväntat lite   vinterbilder för att ha varit en sån fin vinter... Jag fryser så lätt och är inte ute så länge ensam med kameran.
Fortsätter även att fila på inköpslistan och håller koll på alla stringhyllor på Tradera och Blocket... Jag har dock blivit medveten om att stringhyllorna verkar vara väldigt populära så priserna blir därefter. På Tradera gick en hylla från 4kr till 1026kr och sen måste köparen även betala frakt...  Jag får ha is i magen och åka runt på loppisar.



Vinter i Ljusfallshammar